Se ODLINGSSRÅD. Förbered en väldränerad rabatt med god, näringsrik jord i god tid. Bra jord är a och o. Rosjord rekommenderas även till pioner, men den är dyr att köpa om du ska plantera många plantor. På täta lerjordar är det bäst att plantera pionroten i en upphöjd bädd och glöm inte dräneringen.

Vi kan inte rekommendera odling i kruka, då vi hittills inte har tillräckligt med data för att kunna med säkerhet säga att roten kommer klara det en längre tid. Vi vet att det under ett par år säkert går att ha den i en stor kruka. Men pionens rotsystem är stort och kraftigt; den trivs allra bäst och blommar rikligast i din rabatt.

Att köpa barrotat på hösten är det bästa då du ser hurdan kvalitet du får för pengarna och pionen är i vila. Krukade pioner går inte att bedöma skicket på roten. Tyvärr är alla tidningarna på våren och försommaren fulla med pionartiklar och då vill alla ha dem – plantskolorna möter detta behov med att sälja krukade pioner, men oftast ger de inga skötselråd, och många blir besvikna när pionen inte beter sig som man väntat sig när man planterat den i rabatten i sommarvärmen…

De tåligare luktpionerna kan säkert klara sig hyfsat med sommarplantering, men om du ska tänka på pionens bästa, planterar du den när den är i vila, alltså på hösten. Då får den chansen att producera sugrötter i lugn och ro utan att behöva slösa näring på bladverket och tillväxten. Hösten är den allra bästa tiden, då är det svalare och fuktigare och då sätter pionen igång produktionen av sugrötter.  Visst kan man plantera även på sommaren, men då får du också räkna med att din pion kanske inte blommar eller orkar växa lika bra som om förhållandena var idealiska. Läs mera under ODLINGSRÅD.

Pioner är solens barn – de blommar allra finast i soliga rabatter. När du planterar din pion se till att den får minst 6 timmar ljus varje dag. Får den mindre, kan plantan bli ranglig och blomma sämre.

Om du i början av sommaren köper krukade pioner, så mår de bättre i en lätt reglerad tillvaro i en kruka än planterade under den bästa växtperioden i rabatten, där behovet av vatten är svårt att avgöra och jorden kan bli rejält varm. Man kan mycket väl lyckas med en sommarplantering, men tänk på att om din pionrot inte har några sugrötter, kommer den att förbruka all den energi som finns lagrad i de tjocka lagerrötterna. Den orkar inte växa och frodas och samtidigt etablera sig, dvs framställa nya sugrötter. Därför förespråkar vi plantering i rabatten på hösten, då pionen är i vila och kan koncentrera sig på att utveckla sugrötter. Se mera här om att KRUKA PIONER.

Benmjöl innehåller bland annat fosfor (F) och det är en mineralerna som blommande växter behöver för en riklig blomning. Har man preparerat gropen med benmjöl kommer den ha näring i ett par år.  Efter det bör man tillsätta det under vår sommar och höst ca ½ 1 dl per gång och mylla ner i jorden. Orsaken är att det är svårt för växten att ta upp mineralen.

Vår:
Benmjöl är bra, långtidsverkande. När skotten kommit upp ca 10 cm kan man ge lite rosgödsel (som innehåller hönsgödsel och benmjöl) eller Algomin. Var försiktig – övergödsling med kväve ger bara blad. Mylla alltid ner gödseln eller stick med fingret eller en tjock pinne hål runt plantan och lägg i gödseln.

Sommar direkt efter blomning:
Benmjöl och kompost eller Algomin. NPK-gödsel 12-10-18 (

Höst:
Det finns höstgödning med mycket låg kvävehalt (t.ex. Algomin Höstgödsel, PK-gödsel) som är bra för bland annat vinterhärdighet. Se till att mylla gödseln runt pionen, där sugrötterna finns.

OBS! Hundar är väldigt förtjusta i benmjöl: Strö på lite vitpeppar där du grävt ner benmjölet så får det vara i fred.

För den som har riktigt sandig jord skulle jag föreslå ordentlig jordförbättring i samband med planteringen av pioner. Allra helst ska man anlägga hela rabatter – gärna på tidigare gräsmatta och i samband med det djupgräva – ner till 40, kanske 50 cm och sen tillföra massor av mullrik och fin planteringsjord och förstås en bra rosjord (Weibulls eller Hasselfors) som innehåller lera. Man måste blanda riktigt ordentligt och ALLTID blanda in en tredjedel av den befintliga jorden så planteringsgropen inte blir en torvgryta som är alltid fuktigare än den omgivande jorden. I befintliga rabatter skapar sandjorden problem i och med att det är näringsfattigt och vattnet rinner in genom sanden fortare. Du kan näringsvattna med typ Blomstra enligt förpackningen rekommendation.

Stödvattna speciellt på våren och mitt på sommaren efter blomningen, då pionen börjar tillverka nästa års skott.

Vattna alltid på morgonen eller tidig förmiddag och alltid runt pionen, där sugrötterna finns. Hänger pionen med huvudet mitt på dagen behöver det inte betyda att den måste vattnas; den brukar spara energi och vatten på det viset Men om den hänger på kvällen när det är svalare eller tidigt på morgonen, då ska du vattna!

Nyplanterade pioner stödvattnas under de första två åren och sedan klarar de sig utan extra vattning, om det inte är extremt torrt och soligt länge. Det är så klart skillnad med pioner som är planterade i sandig jord, de kan behöva vattnas regelbundet, medan pioner planterade i kraftigare lerjord behöver normalt ingen extra vattning även en torr sommar.

De etablerade, äldre plantorna klarar sig bättre, men under värmeböljor ska man hålla koll på även dem.

Se till att jorden har torkat upp innan du vattnar. Nackdel med blötjord är att risken för gråmögel ökar och det dödar hela stjälkar.

Pionen behöver inget vinterskydd av det gamla bladverket, tvärtom, det kan bli en grogrund för mögel, så klipp alltid ner stjälkarna på hösten när pionen har vissnat. Dessutom kan man lätt skada e nyss uppkomna skotten på våren om man klipper då.

För blöt växtplats, övervattning, en rot av dålig kvalitet eller en för djupt planterad rot; den har fått piongråmögel (botrytis). Läs mera här om Sjukdomar och skadedjur.

Det finns många orsaker, men vi tar de vanligaste:

• Roten har hamnat för djupt – ögonen på en örtartad pion ska inte sitta djupare än 3–5 cm under jordytan.
• Pionroten har bästa förutsättningar att etablera sig om den planteras på hösten. Om man planterar på andra tider kommer den att riskera att ta näring från de tjocka lagrande rötterna och orkar då inte blomma de kommande åren. Läs mera här: https://pionisten.se/odlingsrad-ortartade-pioner/
• Den rot du köpt är för liten för att orka både växa, etablera sig (skapa sugrötter) och blomma. Den satsar alltid i första hand på roten för att överleva. Roten kanske är torr, se till att roten är spänstig och fin vid köp.
• När du planterar din pion se till att den får minst 6 timmar ljus varje dag. Får den mindre, kan plantan bli ranglig och blomma sämre eller blomningen uteblir helt och hållet.
• Vid plantering ser till att du ger näringsrikjord typ rosjord, blandat med den befintliga jorden i din rabatt, kogödsel längst ner i gropen, sedan jord och en näve benmjöl (se https://pionisten.se/odlingsrad-ortartade-pioner/ )
• Placeringen av en pion bör vara i en upphöjd rabatt, minst 5–10 cm upphöjt för dräneringens skull. Blir det för vått runt pionen får de lätt gråmögel och det hämmar eller rentav dödar plantan.

Nyplanterade pioner råkar ofta ut för det; de har inte tillräckligt med näring i roten för att kunna försörja blommorna. Frost kan också skada pionknopparna, läs mera här på sidan om Sjukdomar och skadedjur. Äldre pioner kan ha samma problem och då är det oftast en kombination av för lite näring och torka, eller frostskador.

Det finns flera alternativ:

• Du har fått fel pion. Att handla t.ex. hos stora utländska lök- och plantförsäljare på mässor resulterar ofta i besvikelse.
• Din pion blommar för den första gången, och då kan blomman se lite annorlunda ut, kanske stämmer inte formen, eller blomman är inte lika fylld eller stor som i bilden. Om färgen är helt annan, då har du fått fel pion.
• Tyvärr är de flesta pionbilder på etiketterna kraftigt fotoshoppade och visar sällan pionen som den ser ut i verkligheten.

Vissa frön kan ta lite extra tid på sig, vänta ett par säsonger till. Ge inte upp! Det kan också bero på det att fröet är för gammalt, eller att den inte är grobar. Glöm inte att hålla jorden fuktig, roten kan ha utvecklats, men om den utsatts för torka kan den ha dött, eller om har blivit för blöt under våren kan den ha ruttnat.

För att fröet ska gro och utveckla en rot krävs en varm period (2–3 eller längre i rumstemperatur) och för att den ska utveckla det första bladet, hjärtbladet, krävs en kall period på ungefär lika länge. För att du ska kunna få bladet till våren, måste du alltså så fröna redan på hösten. Den lilla plantan behöver hela sommaren på sig för att växa och utveckla rotsystemet, för att sedan klara sin första vinter ute i rabatten eller pallkragen.

De ska helst inte vara äldre än från fjolårets skörd, ju färskare, desto bättre.
Vildarter ska helst sås direkt efter det att de mognat.

Det enda sättet att få en likadan pion som du har, är att dela roten. Oftast är fröna pollinerade av insekter, så ”pappan” kan vara vilken pion som helst. Även om du skulle pollinera med pionens eget pollen, blir fröplantorna genetiskt och utseendemässigt olika, precis som barnen till två föräldrar – de är inte exakt lika. Från en svavelpions frö kan du få plantor i olika gula nyanser, rosa, blekgula med rosa ränder eller kanter.. 

Öppna inte baljkapslarna förrän de är redo, låt fröna mogna i lugn och ro. Kapslarna börjar öppna sig när fröna är mogna. Om du inte har möjlighet att kolla dem regelbundet, kan du trä en organzapåse på kapslarna så frön inte ramlar ner. Arternas frön brukar vara små och blåsvarta eller svarta, hybrider har ofta svarta frön. Luktpionernas ljusbruna eller bruna.  När kapseln öppnar sig är fröna ofta ljusa, grönvita, när de utsätts för ljus, hårdnar ytan och blir brun. 

Luktpionfrön

Hybridfrön

Undan för undan...

Det finns så många rosa pioner att det är svårt att svara på den frågan, nästan omöjligt utan bild och beskrivning av doft, höjd och andra egenskaper, men Sveriges vanligaste rosa pioner är nog ’Sarah Bernhardt’ och ’Edulis Superba’. Lägg gärna en bild på den på vår Facebook-sida eller skicka oss en bild, så ska vi försöka lista ut vilken pion det är fråga om. Kolla också hemsidans Pionregister, där du kan göra en sökning med hjälp av färg, höjd, blomform etc.

Det blir nästan en hypotetisk fråga eftersom alla sorter vi idag kan få tag på har ett ursprung på mer än ca 200 år och i Kina betydligt längre tillbaka en så. Se hellre pionen som en generationsblomma, som går i arv från generation till generation.

Känn med fingertoppen längs bladets kant – om kanten känns som lite sågtandad, är det fråga om en luktpion, hybridernas och vildarternas kanter är släta. Hybriderna brukar också blomma tidigare, men det allra säkraste sättet är att känna på bladkanten.

Myrorna stör inte din pion, de lockas av den sockriga lösningen som bildas när pionknopparna växer. Om det är fråga om stora, störande mängder kan du använda såplösning. Duscha inte plantan i starkt solsken! Läs mera om myror här.

De nya sorterna är alltid dyra, eftersom de i början odlas i små mängder och av få odlare. Priserna tenderar att sjunka ju flera finns tillgängliga. Det tar några år innan en pionrot är delbar. Efterfrågan på vissa sorter kan hålla priserna höga ganska länge. ’Coral Charm’ kostade flera tusenlappar när den lanserades, men nu kan man få en fin rot för en hundralapp. Vissa sorter är svåra att dela eller tar lång tid att växa till sig (som t.ex. svavelpionen och dillpionen), så de kommer nog alltid att vara lite dyrare.

Plocka allra helst pionerna när knoppen öppnat sig något (se föregående fråga) och linda skaften (ej knopparna) i fuktigt tidningspapper och stoppa dem i en plastpåse, sedan i kylskåpets svala del. De borde hålla sig fräscha och spänstiga ca en vecka och knopparna öppnar sig när de kommer i rumstemperatur. Pioner som redan börjat öppna sig kan du försöka göra likadant med, de borde inte öppna sig mera när de ligger svalt.

Nej, pioner smakar illa, så både harar och rådjur lämnar dem i fred. Om det är ett omfattande sork- eller mullvadsår, kan rötterna skadas när de gräver runt pionrötterna i jakt efter animalisk föda. Annars lämnas pioner i fred av gnagare. Läs mera här om Sjukdomar och skadedjur.