Albiflora | Gammalt namn för lactiflora (luktpion), används inte längre. |
APS | The American Peony Society - Det Amerikanska Pionsällskapet |
APS Guldmedalj/Årets pion | APS utdelar årligen en GULDMEDALJ till en pion som har bästa möjliga egenskaper. |
APS Landskapspris | APS utdelar ett LANDSKAPSPRIS till en pion som passar ovanligt bra som trädgårdsplanta. |
Baljkapsel | En enrummig, torr frukt (kapsel) som bildas av en karpell (fruktblad) och som innehåller frön. Öppnas längs de sammanväxta kanterna (som en "buksöm"). Magnolior, pioner och stjärnanisväxter har dessa. (se BILD 1) |
Botrytis | Piongråmögel (se Sjukdomar och skadedjur) |
Diploid | En levande varelse som har dubbla uppsättningar kromosomer (en uppsättning från båda föräldrarna) |
Ej registrerad | Betyder att pionen har inte officiellt registrerats med namn och detaljerade egenskaper hos det Amerikanska Pionsällskapet (APS) |
F1 | Första generationen - all avkomma från föräldrarna |
F2 | Andra generationen - all avkomma från första generationens föräldrar |
Fertilitet | Förmåga att producera pollen och/eller frön |
Foderblad | Blad som bildar en krans precis under kronbladen. Är oftast gröna. Dessa bildar tillsammans hyllebladen. |
Fruktblad | Kallas hos pioner för karpell - se: Karpell |
Fruktämne | De vävnader vid basen av pionens karpell som senare skall bilda frukten. |
Fröförälder | Den pion vars honorgan tagit emot pollen, blivit befruktad och producerar frön. |
Fröhus | Hos pionen kallas de för baljkapslar - se: Baljkapsel |
Fröämne | De cellanlag som innehåller de obefruktade äggcellerna i fruktämnet. |
Graft | Det engelska ordet för ympkvist. Grafting = ympning |
Hybrid | En korsning mellan två arter. |
Hylleblad | Foderbladen och kronbladen bildar tillsammans hyllebladen. |
Karpell | Hos pioner sitter pistillerna ihop i en klunga, och efter befruktningen separeras de. Pistillen hos en pion kallas för karpell. (se BILD 2) |
Knapp | Knappen som innehåller pollenkorn öppnar sig när pollenet är moget. (se BILD 2) |
Krage | De kronbladsraderna ovanpå de yttre, om de skiljer sig till form och/eller färg från de yttre och inre kronbladen. Kan bestå av kronblad och/eller antingen petaloider eller staminodier. |
Krona | Pionrotens översta del därifrån skotten växer upp. (se BILD 3) |
Kronblad | Kronbladen lockar insekter till blomman med sina färger, ibland enbart med deras hjälp om pionen saknar doft. |
Lactiflora | Luktpion |
Landskapspion | Rabattpion, en pion som man planterar som prydnad i trädgården. Motsats: Pion som man odlar för snitt. |
Lagrande rot | De tjocka rötterna som växer från pionens krona, ur dessa växer sedan de vatten- och näringshämtande sugrötterna. (se BILD 3) |
Lutea-hybrid | Buskpion som har P. lutea som förälder/föräldrar. P. lutea är det gamla namnet för den gula P. delavayi. |
Märke | Det klibbiga märket på toppen av karpellen där pollenkornen ska fastna. (se BILD 2) |
n/a | Ingen information finns |
OP | Open pollinated. Se Öppet pollinerad |
Petaler | Se Kronblad |
Petaloid | De smalare kronbladen i mitten av blomman. Japanska eller anemonblommande pioner anses ha staminodier medan de fyllda anses ha petaloider. Staminodier kan ha pollen i kanterna medan petaloider är sterila. (se BILD 4) |
Petaloida staminodier | Ståndare som omvandlats till sterila, smala blomblad. |
Pistill | Pistill är det kvinnliga könsorganet (honorganet) i en blomma. |
Pollenförälder | Den pion som producerat det pollen som pollinerat fröet, ofta är pollenföräldern okänd när pionen är öppet pollinerad |
Quad-hybrid | Fyrartshybrid; korsning mellan fyra olika arter. (se BILD 5) |
Sepaler | Se Foderblad |
Staminodier | De smala, tunna kronbladen i mitten av en pion är ofta just staminodier, alltså ståndare som ombildats och tappat sin pollenbärande funktion. Staminodier kan ha olika uppgifter, som nektarbildning, doftbildning eller skyltning. (se BILD 6) |
Stift | Märket som tar emot pollen sitter ibland på en smal skaft, ett stift. Hos pioner är stiftet mycket kort. |
Sträng | Den del av ståndaren som håller uppe knappen. (se BILD 2) |
Ståndare | Det manliga könsorganet (hanorganet) hos en växt. Består av knapp och sträng |
Ståndarknapp | Se Knapp |
Ståndarsträng | Se Sträng |
Suffruticosa | Paeonia x suffruticosa, (en grupp) buskpioner som är mycket varierande tack vare selektiv korsningsarbete. Man har korsat dessa pioner i Kina och Japan under hundratals år. Många är fyllda och har vackra färger. Suffruticosa-buskpionen är Kinas nationalblomma. |
Tepaler | Se Hylleblad |
Tetraploid | En organism med fyrdubbel kromosomuppsättning kallas tetraploid |
Triploid | En organism med tredubbel kromosomuppsättning kallas triploid. |
Trippelhybrid | Korsning mellan tre olika arter |
Vintervila | Pionen avslutar tillväxten på senhösten och det tillsammans med vintervilan är viktiga anpassningar för vinteröverlevnad, och utan dessa skulle vinterns extrema temperaturer orsaka stor dödlighet. Hos pioner sker viktiga kemiska processer under vintervilan. |
Ympning | T.ex. en del av gren från en buskpion som ympas i en rot av en luktpion eller en annan buskpion, ett vanligt sätt att föröka buskpioner. |
Ympstället | Hos en ympad buskpion det stället där ympen och roten möts. |
Yttre kronblad | De yttersta kronbladen hos en pion, vanligtvis av större storlek. |
Öga | En rosa upphöjning på roten, en knopp som den nya stjälken växer upp från. (se BILD 3) |
Öppet pollinerad (ÖP) | Pionfrö som kommit till när pionen pollinerats av pollen från en okänd pion. |
Örtartad hybrid | Korsning mellan två olika örtartade pionarter. |