Sjukdomar

Piongråmögel (Botrytis paeoniae)

Piongråmögel eller botrytis förekommer oftast efter en sval och fuktig vår på pionens stjälkar vid markytan. Botrytis-sporerna finns naturligt i jorden, och angriper vanligtvis endast döda växtdelar (som vissna pionblad). Om förhållandena är de rätta, angriper möglet även friska växtdelar. Det är viktigt att plantera pionen i väl genomsläpplig jord, gärna i upphöjd rabatt. Luktpionerna (lactiflora) verkar vara något motståndskraftigare än hybriderna, och itoh-pionerna har visat sig vara motståndskraftigare än buskpioner och hybrider.

Stjälkarna, både vid markytan och direkt under får klibbiga, gråbruna områden och stjälken kollapsar. Ofta drabbas de minsta stjälkarna, de som är sist upp, som har inte hunnit bli högre än 10-15 cm. Man blir både ledsen och besviken; man har ju väntat på pionens blomning så länge. Botrytis kan även drabba området precis under knoppen, vilket stryper knoppen tillgången på näring och vatten och knoppen vissnar.

Vad gör jag?

Klipp bort hela den drabbade stjälken, så nära kronan (stjälkens bas) som möjligt med en ren kniv. Om knoppen har drabbats, ska du även då ta bort hela stjälken. Rengör kniven till exempel med rödsprit, skölj med vatten, efter varje klipp. Du kan även doppa kniven i kokande vatten för att sterilisera den. Botrytis dödar inte pionen, men blomningen riskeras om mögelsvampen sprider sig.  Se till att inget växer under pionen. Både marktäckare och ogräs binder fukt som gynnar mögelsvampen. Samma gäller marktäckning med täckbark. Även om pionen förlorar alla sina stjälkar är hoppet inte ute – ta upp roten, skölj den, putsa den med lite bikarbonat och en mjuk tandborste, skölj riktigt ordentligt och plantera i en kruka, där den får tillbringa tiden tills det är dags att plantera den i en ny plats på hösten.

Klipp alla drabbade stjälkar vid torrt väder – fukt får sporerna att sprida sig.

Kom ihåg att för mycket gödsel, speciellt med hög kvävehalt, försvagar pionens motståndskraft.  Man ska inte heller lägga ko- eller hästgödsel runt pionen, den typen av gödsel innehåller mycket mögelsporer och ska läggas i planteringsgropens botten.

Klipp ner pionen på hösten så minskar mögelrisken. Dessutom slipper du skada pionens känsliga nya ögon med sekatören på våren. Pionen behöver inget vinterskydd, så de gamla bladen och stjälkarna har ingen funktion.

Kasta inte smittade pionblad och -stjälkar i komposten. Kompostens värme räcker inte till att döda botrytis-sporerna. Allt material ska antingen brännas eller slängas i soporna.

Bladmögel (Cladosporium paeoniae)

Fula, mörka fläckar på pionbladen förekommer mestadels hos örtartade pioner, speciellt vanligt är detta på luktpioner (lactiflora) oftast efter blomningen. Det börjar med fläckar som ser ut som brännmärken på bladen. Om du tittar närmare, är fläckarna röda, något purpurtonade. Bladen kan bli riktigt fula, men pionen tar ingen skada, besväret är mest kosmetiskt. Svampen gynnas av varmt och fuktigt väder, bevattning med spridare och dålig luftcirkulation i pionbänken.

Vad gör jag? Ta bort de värst angripna bladen, om de är estetiskt störande. Se till att pionen står fritt, så luften kan cirkulera runt den. Plantera inga stora, höga eller vida perenner för nära pioner, vattna inte med spridare.

Pionrost (Cronartium flaccidum). Pionrost kallas även filtrost, för svampen bildar bruntonade fläckar på pionbladen, och på undersidan ser man ljusbruna eller gulaktiga fläckar, ibland med en lila rand, och senare växer det små, några millimeter höga upphöjda trådar på fläckarna. Rosten har vår svenska tall som värd, och då kallas sjukdomen törskaterost eller törskate. För tallen innebär det kraftigt kådflöde och långsam död. Hos pionen orsakar den vissna blad, som ska plockas bort och slängas.

Vad gör jag?

Ta bort de angripna bladen. Se till att pionen står fritt, så luften kan cirkulera runt den.

ALLMÄNT: Hur kan jag hindra förekomsten och spridningen av mögelsjukdomar i mina pioner?

Mögelsvampar är mycket svåra att bli av med, men om du planterar pionen i väl genomsläpplig jord, luftigt, så vinden kan cirkulera runt plantan och torka bladverket efter regnet så hjälper det mycket. Du ska även undvika att vattna på pionen och med spridare eller slang. Vattna hellre på morgonen än på kvällen. Dessa åtgärder förbättrar möjligheterna avsevärt.  Undvik att plantera höga och vida perenner intill pionen. Håll området under pionen ren från marktäckare och ogräs, som binder fukt och kan starta ett mögelangrepp.

Klipp de vissnade stjälkarna på hösten; pionen behöver inget vintertäcke, och de gamla bladen gör mera skada än nytta, eftersom mögelsporerna trivs i de förmultnande bladen. Alla blad och stjälkar ska slängas i soporna eller brännas; lägg inte dem i komposten, eftersom kompostens värme inte räcker att förstöra mögelsporerna.

Du kan lägga ett lager gårdsgrus eller ännu hellre kalkstenskross på pionens krona på hösten eller våren – det kan hjälpa till med dräneringen. Pionens stjälkar tar sig lätt genom gruslagret.

Använd aldrig täckbark eller flis under pionen, de binder fukt och kan leda till mögelproblem.

Ibland kan små mängder aska (från lövträd) hjälpa till att hålla möglet i skick, likaså om pionen planteras i en upphöjd bädd då dräneringen blir bättre.

Om du vill plantera en pion i en plats där det tidigare stått en pion, är det bäst att byta ut jorden i den mån det går. Som rosor kan även pionerna drabbas av rotnematoder.

Andra mer eller mindre fungerande metoder mot mögelsvampar är att strö en liten mängd bikarbonat på det stället där den angripna stjälken har suttit. Vissa använder Atamon-lösning (medel för konservering av sylt och saft, finns på livsmedelsaffärerna).

Mosaikvirus (Tobacco Rattle Virus)

Viruset är på det viset historiskt, att det var i slutet av 1890-talet det allra första upptäckta viruset i världen. Sjukdomen orsakar typiska gula ringar, prickar och strimmor på pionens blad. Ibland kan även bladnerverna vara gula, och då tror man ofta att det är fråga om närings- eller mineralbrist. Tyvärr finns det varken botemedel eller något sätt att hindra virusets framfart. De kommersiella odlarna gräver upp och bränner alla angripna plantorna, men vi hemmaodlare har sällan möjlighet att göra det. Viruset angriper ofta plantor som har en försvagad motståndskraft, antingen pga en mycket varm, torr sommar, annan sjukdom eller att viruset kommit med plantan. Viruset kan överleva i torra blad i årtionden.  Som resultat kan pionens tillväxt hämmas, den blir svagväxande och mindre än vanligt. Då är det bäst att gräva upp den och slänga i soporna.  Om viruset inte stör pionen annat än kosmetiskt, brukar man låta den stå kvar. Plantera inga nya pioner i samma rabatt. Om du klipper ner en smittad pions stjälkar på hösten, rengör kniven/sekatören med kokande vatten, klorin eller rödsprit innan du klipper någon annan planta. Viruset smittar via cellvätskan så man får vara noga med rengöringen.

Skadedjur och andra problem

Nematoder

Nematoderna är en sandig jords plåga. Om pionbänken är anlagd i en gammal gräsmatta, är risken för nematoder större än i mera lerhaltig jord. Undvik även jord från ställen där man odlat potatis, den jorden kan ha nematoder med sig. Nematoderna är som små maskar, de kan borra en pionrot full av hål eller helt ihålig, och som följd kommer pionen vissna och dö. Ofta kan man se som små ärtor i en klase i pionroten, och detta är ett tecken på att roten angripits av nematoder.

Du kan hjälpa till att förebygga nematoder genom att öka planteringsplatsens mull- och lerhalt och gödsla med extra kalium. Du kan rädda de pioner vars rötter inte är helt angripna genom att skära bort allt angripet och plantera pionen i en kruka eller på hösten i ny, fräsch jord. Undvik att plantera pioner i platser där pioner suttit förr – eller om ingen annan plats är lämpliga, byt ut all jord i den platsen.

Insekter

Olika larver kan gnaga hål i de tidiga pioners knoppar; dessa läckergommar vill ha den första tuggan av ståndarna i blommans mitt innan den öppnar sig. Alla knoppar i samma pion brukar inte drabbas, oftast bara en, resten får vara i fred. Några larver kan knapra på pionbladens kanter, men aldrig så att det skulle påverka pionen på något sätt.

Några insektslarver som lever i jorden kan skada pionrötterna, t.ex. harkrankens larver. Det är svårt att göra något åt detta, eftersom skadan har oftast redan skett när problemet uppdagas.

Den gröna guldbaggen älskar pioner, men skadar inte blomman – den älskar frömjölet som den mumsar i sig, ofta sitter den i blommans mitt en hel dag och njuter.

Myrorna är ute efter den söta vätskan som sipprar från många pioners knoppar. En sådan knopp är som Happy Hour för myrorna! Vanligtvis gör de ingen skada, men kan gnaga hål på de yttre skyddande lagren på knoppen.

Eftersom de etablerade pionerna inte behöver vattnas förutom när det är extremt torrt, finns det en chans att myrorna, som tycker om torra förhållanden, bygger ett bo under din pions rot och det blir problem när rötterna inte längre får kontakt med jorden.

Vad gör jag?

Det enda som kan hjälpa är att skaffa myrgift eller gräva bort boet och flytta det någon annanstans. Vissa använder kanel, citronskal och annat som avskräckande medel.

TIPS! Om du vill plocka en bukett pioner men inte vill ha med myrorna, stoppa buketten i en plastkasse och ställ den i kylskåpet en timme. När du sedan tar kassen ut, är buketten myrfri, alla myror klättrar på påsens insida.

Andra oönskade gäster

Sorkar, mullvadar och andra gnagare som trivs i underjorden brukar inte äta upp pionrötterna, de smakar ganska illa och är lätt giftiga. Smakbitar kan de ta, men det är inget problem – värre är att de underminerar plantan, precis som myrorna kan göra, med sina gångar så rötterna inte kan hämta vatten och näring och detta leder till att plantan vissnar och dör.

Om problemet med sorkar och mullvadar är allvarligt, plantera pionen i en grop som du klätt med tätmaskigt nät, skaffa dig fällor eller skaffa gift (se till att barn och husdjur inte kommer åt det).

Hundar gillar benmjöl, och oftast är de där och gräver när du gödslat dina pioner. Du kan göra små hål runt pionen med käppar eller med fingret och strö benmjölet i hålen, så hamnar det djupare. Annars fungerar vitpeppar ganska väl – strö vitpeppar på jordytan där du lagt ner benmjöl, hundar gillar det inte eftersom det får dem att nysa.

Katter gräver i rabatterna av helt andra anledningar. Du kan lägga käppar eller ris i sicksack över de öppna ytorna i rabatten där du planterat tulpaner, liljor eller andra lökar och pioner. Katterna gillar öppen jord och undviker stökiga platser där det inte finns utrymme att krafsa.

Rådjur, hjortar, älgar är inte ute efter dina pioner. Ibland kan ett ungdjur smaka på en pionknopp, men den brukar inte göra om det. En bock kan gnugga sina horn mot buskpionens grenar och på det viset orsaka skador. De värsta skadorna sker vanligtvis på våren och hösten, då deras klövar trampar på pionrötterna som ligger mycket ytligt och skadar den kommande säsongens tillväxt och blomning. Ett par pinnar runt pionens rot kan rädda den, eller en korg från ett gammalt frysskåp. TricoGarden-lösning fungerar utmärkt mot alla klövdjur.

Vildsvin… ja, om de kommer i din trädgård, kommer de att böka upp allt i jakten på smakrika rötter och maskar. Endast ett ordentligt stängsel hjälper.

Jag har även hört historier om fasaner som attackerat en pionbuske och i sin iver rivit den i strimlor.

Kan även nämnas att kombinationen icke-trädgårdsintresserad make + gräsklippare kan göra mycket skada.  Detta har jag fått bekräftat från flera håll när vi diskuterat skador på pioner.

Frostskador. Det är egentligen de stora svängningarna i temperaturen som är orsaken. På natten och morgonen kan det vara rejält med minusgrader, och när vårsolen kikar fram på morgonen ökar temperaturen mycket snabbt, så snabbt att knoppens cellväggar inte hinner anpassa sig utan spricker och då läcker cellvätskan ur och knoppen torkar. Tidigt blommande buskpioner drabbas oftast; det är bra om du kan plantera buskpionen så att den inte nås av morgonsolens strålar. Men så länge knoppen är skyddad av de tjocka höljebladen är det ingen fara, först när kronbladen börjar skymta ska du skydda din pion, och då kan du använda antingen fiberduk eller pinnar runt busken och en filt på. Använd inte plast, det blir kondens inuti. Du kan öka värmen genom att ha en ljusslinga under fiberduken eller täcket.

Har du bra tips? Dela dem med oss – vi publierar de bästa tipsen och ger en liten pionrelaterad gåva som tack för hjälpen.